En del personer är verkligen "energivampyrer". Dom vill alltid ha något hjälp, råd, att man ska lyssna, pratar bara om sitt eviga ältande. Dom kan fråga ytligt hur en annan mår eller tycker att man tacksamt ska ta emot deras barns urväxta kläder eller annat som dom tröttnat på. Men mest är det för att dom inte själva orkar gå tll klädinsammlingen eller rensa ur själva.
Jag säger alltid "Åh tack vad snällt", och tar emot skiten. Sen hamnar den längst in i garderoben och gör mitt livs bagage ännu större med dret och bekymmer.
Man måste verkligen kunna säga NEJ TACK. Eller våga låta bli att vara så vänlig och tillmötesgående jämt. Och dom måste lära sig att TA ETT NEJ. Man gör nog inte sånna människor enm tjänst genom att alltid gå med på allt dom säger. Dom blir som bortskämmda barn annars, Och vem orkar med en vuxen skitunge?